Hej! Visst kan jag det. Känns som jag gjort detta förr men de kanske jag ej har, strunt samma. Jag heter Matilda och är 20 år ung. Född i Gävle där jag gick ut gymnasiet 2012. Gjorde ett basår på Gävle högskola medan jag jobbade som undersköterska på Gävle sjukhus under ett år. I Juni 2013 åkte jag som Au pair till New York. Va egentligen en ren slump, det var Sofia(som nu är Au pair i Connecticut) som drog med mig, eller ja vi bestämde väl det egentligen tillsammans. Anledningarna var att jag först och främst ville förbättra min engelska men också utforska världen, resa, lära mig nya saker. Au pair var perfekt eftersom jag älskar barn och trivs i deras omgivning. 

Jag åkte genom organisationen Culture Care och hade turen att få en värdfamilj på Manhattan. Jag bor nu i en familj med två tvillingpar, 5 år respektive 2år på Upper West Side, New York. Jag älskar verkligen mina barn med hela mitt hjärta, jag har liksom umgåtts med dom i stort sätt varje dag i 10 månader. De är mina bästa kompisar här. Jag är dock aldrig själv med dom utan vi har en nanny också. Janet, också min bästa vän här. Tillsammans är vi ett team. 

Livet som Au pair i USA är intessenant och lärorikt. Du får uppleva en annan kultur och andra traditioner. Min familj är tex judar, vilket jag lärt mig så mycket av. Jag har fått andra värderingar och åsikter och jag tycker själv att jag är en bättre samt lyckligare människa. Att vara Au pair är också väldigt intensivt, du är aldrig någonsin ledig, för du "bor på jobbet". Du kan komma till dåliga familjer, det är en risk, men ha med dig i baksätet att du kan alltid bara boka en flygbiljett hem. Det är inte värre än så. I början kommer du känna dig vilsen och du kommer längta hem men när du kommit över denna känslan, vunnit kampen, så kommer du komma ut som en mycket starkare människa.

Rent allmänt så är det ett bra jobb, oftast världens bästa jobb, jag umgås med barn jag älskar, och när jag inte jobbar umgås jag med mina vänner här samt upptäcker New York och andra delar av USA. Men jag hade aldrig klarat mer än ett år av Au pair livet, ett år är lagom för mig. Att bo hos någon annan och vara så långt borta ifrån sin egna familj kan vara jobbigt.

Jag är gladast i värden att jag gjort detta, och njuter av mina sista 2 månader nu. Kommer gråta floder när jag ska lämna min värdfamilj, och alla nya vänner jag träffat här. Men jag kommer se dom en dag igen. Haha hoppas detta var nån slags presentation av mig. Den 8 juli landar jag i Sveige igen, med erfarenheter rikare. Jag skulle kunna stanna i New York, för jag är kär i New York, men det är alldeles för dyrt att bo här själv. Så just nu ser livsplanen ut som så att jag landar i Sverige 8 juli, jag ska umgås med alla jag älskar hemma, äta en massa svensk mat, sen ge mig ut på nya äventyr, innan jag sen tänker börja plugga till läkare, barn läkare.